Våra sibirer hoppar med lätthet två meter, ibland från golv upp till toppen av hyllor etc. De klättrar som ekorrar på nätet ute på altanen (inte Bozza och Tasha längre - men Lucia gör fortfarande det) och Joy försöker verkligen att ta efter. Det går inte så bra. Nyss, när jag passerade henne, såg jag hur hon satt på datorn och måttade avståndet till toppen av hyllan som står bredvid. Jag tänkte att hon förmodligen lärt sig sina begränsningar men strax efteråt hördes en smäll och Joy satt på golvet och slickade sig, lite förnedrat, tyckte jag. Stackars lilla Joy.
Hennes date Armani har i alla fall blivit pappa till fem små bebisar hemma i Täby och jag hoppas innerligt att det blir bebisar här också. Annars får Joy och Armani träffas en gång till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar