Bozza har alltid varit "min" katt. Hon är otroligt gosig och pratig med bara mig och är väl den av våra katter som verkligen är en enmanskatt. Hon är alltid så go att jag får gå runt och bära omkring henne eftersom hon helst av allt vill vara med mig. Andra i familjen och vänner och bekanta får gosa med henne men ibland blir hon blyg när andra bär upp henne och gömmer huvudet i armvecket. Likaså gjorde hon på utställningarna men domaren på den sista utställningen tyckte att hennes blyghet var gulligt och skrev det också på bedömningssedeln. Hon har aldrig varit skygg - utan blyg.
När vi lämnade henne på pensionatet, gömde hon sig. När jag pratade med pensionatägarinnan dagen efter (då jag ringde från Korfu) sa hon att Bozza fortfarande gömde sig men att de "inte lät katter gömma sig längre än ett dygn". När vi hämtade Bozza, gömde hon sig fortfarande.
Efter pensionatvistelsen springer Bozza och gömmer sig under soffan när hon märker att vi är på väg att åka någonstans eller när hon ser en transportbur. Något sånt har hon aldrig gjort tidigare.
Igår kom Eva, Darwins matte, på besök och ville träffa Bozza (hon har gosat med henne förut). Bozza kom just in från altanen och jag bar upp henne för att visa Eva. Bozza fick panik, blev helt hysterisk och det var helt omöjligt att hålla henne. Hon sprattlade otroligt. Sedan hoppade hon ner från mig och sprang in under soffan där hon höll sig gömd under hela tiden Eva var här.
Jag vet inte vad som hänt med henne? Det är inte samma Bozza som före pensionatvistelsen. Antingen är hon helt knäckt över att ha blivit lämnad där och kan inte glömma eller så har pensionatägarinnan på något sätt som skrämt henne tvingat ut henne när hon gömde sig. Jag blir alldeles förtvivlad...
Om Bozza beter sig likadant på utställningen den 31 juli, om hon får sådan panik, finns det ingen chans att jag kan hålla henne. Blir förstås livrädd att något sådant ska hända.
Tänk, vad denna pensionatvistelse har resulterat i, både när det gäller Lillebror och Bozza...
Och jag blir urförbannad när jag tänker på det du skrev, att de håller på att utöka.
SvaraRaderaDe ska inte ha hand om djur - överhuvudtaget!
Lilla Bozza...
Stackars lilla katt, men fy inte lämnar man sina katter på pensionat, det är en stress faktor för djuren som ska undvikas. Man har väll alltid någon i sin närhet som kan passa ens djur när man reser bort. Annars får man snällt stanna hemma.
SvaraRaderaLindalotta: Jag blir också allt mer bitter... Djur behöver inte kunna prata för att man ska förstå att de haft det dåligt.
SvaraRaderaAnonym från Flen: Det finns pensionat där katter har haft det bra och jag trodde att det här var ett sådant eftersom jag fått rekommendationer. Att lämna bort katterna är inget vi brukar göra. Det här var första gången. Nästa gång, om många år, ska vi kolla upp stället riktigt noga.
Fy vad tråkigt... Men förhoppningsvis ger det med sig med tiden när hon varit hemma i sin vanliga trygga miljö tillräckligt länge. Men så himla tråkigt att sådant ska kunna hända, framförallt på ett ställe som man fått rekommenderat. Förstår att din bitterhet!
SvaraRaderaCia: Ja, jag är så bitter. :( I närheten där ni bor ska det finnas ett superbra kattpensionat, vad jag förstår. Känner du till det? Även om det är många år tills vi reser igen, kan man ju börja leta nu så att man vet säkert att det verkligen är ett riktigt, riktigt bra pensionat.
SvaraRaderaHej,
SvaraRaderaJag hade tänkt och fråga om ett bra råd på kattpensionat, men nu börjar jag tvivila. Finns det ngn som kan rekommendera ett pangpensionat, annars får det nog vara....
Skicka mig vad pensionatet som vanskötte dina djur heter är du gullig: Vi har nämligen hittat ett pensionat som ligger nära västerås-orolig! sandra.aquist@bredband.net
SvaraRaderaAlexandra: Har mailat dig! Massor av nospussar till Eskil från oss alla!
SvaraRaderaJag har bekanta som haft sina katter på Södra Dalarnas Kattpensionat och de har varit JÄTTENÖJDA!!! Själv hade jag mina hundar på Holvrets gård utanför Falun när vi åkte utomlands flera ggr (innan vi kom på att mormor och farmor var en smidigare lösning, och billigare... ). Det var TOPPEN och hundarna mådde jättebra där. Stället rekommenderas också av Falu djursjukhus, så det har goda rekommendationer. De tar även emot katter. De har (åtminsone när det gäller hundar, vet ej hur det är med katter) en rekommendation att man en tid innan gör en "provlämning" en em eller natt, så att de ser hur hunden reagerar och kan då diskutera med matte och husse hur de bäst kan gå till väga för att göra vistelsen så bra som möjligt för djuret. Som sagt våra hundar som vi hade då ÄLSKADE att åka dit, de blev jättelyckliga när vi svängde in på gården. Men... så var de ju Flatcoated Retrievers också :) Ja, du... du har ju lite tid på dig tills nästa gång och att besöka ställena är ett bra tips tror jag, men dessa två är de som jag hört väldigt gott om och det ena har jag ju egen erfarenhet av.
SvaraRaderaCia: Tusen tack för tipset! Var in på hemsidan för pensionatet och det låter verkligen jättebra och de hade fått massor av bra omdömen!
SvaraRaderaSå tråkigt läsa att dom fortfarande inte mår bra. Blir lite irriterad på den anonyma kommentaren, pensionat finns för att man ska kunna lämna bort, när man åker iväg någonstans och det inte går att få någon som passar djuren.
SvaraRaderaVi har det bra som har nära till min mamma, som gärna passar när vi är borta men jag har ändå tänkt kolla upp pensionat här. Låter som en jättebra idé att få provlämna en natt så man ser hur djuret/djuren tar det. *kram*
Gunilla: Så är det ju alltid med den sortens kommentarer; att de är anonyma. :)
SvaraRaderaMina föräldrar har också passat våra katter när vi åkt bort kortare vändor. Nu var det nio dagar det gällde, föräldrarna är gamla och det är svårt att få någon att bo här när de flesta jobbar etc. Nu har vi i alla fall många år på oss att kolla upp ett pensionat noga - OM vi åker iväg igen. Det är ju inte alls säkert att vi gör det. Bozza blir säkert sig själv igen när hon känner sig trygg med att vi inte kör iväg henne någonstans igen - även om det verkar ta tid. Hon slipper utställningen 31 juli som jag anmält henne till. Lillebror verkar ha hämtat sig helt nu. Kram tillbaka.