Om lite allt möjligt

När man skriver via mobilen i Facebook, glöms bloggarna bort. Det är så lätt att bara ta upp mobilen och uppdatera och nu upplever jag att det tar väldig tid att sätta mig vid datorn och skriva ett inlägg på bloggen. Det får bli ändring på det och jag har faktiskt bättrat mig lite just nu och uppdaterar här.

Har fått bilder på Hadina och tänkte lägga in alla här, trots att det var ett tag sedan jag fick det första mailet med bilder (och hon säkert har växt en hel del). Upptäckte då att dokumentet där just de bilderna finns är en docx-fil, vilken jag inte får upp på den här stationära datorn. Lägger in en mysig bild på Hadina nu så får det bli ett inlägg med de andra bilderna när jag sätter mig vid min bärbara.

För två veckor sedan blev vår gammelkatt plötsligt väldigt svag och jag beställde till vår stora sorg en tid för att hon skulle få somna in. Trots att hon är 19 år, gammal och trött, är det svårt att ta beslutet. Vi grät i flera dagar innan det skulle ske och när hon, till vår stora lycka plötsligt piggade på sig, avbokade jag tiden. Nu är hon svagare än någonsin igen och imorgon 18.45 har vi fått en ny tid. Det är tungt, svårt, hemskt, men det ligger på vårt ansvar att se till att hon inte lider, vilket jag tror att hon gör nu igen.

Vår tid med lilla Mimmi tar slut för gott men hon kommer att leva kvar i våra minnen. Alltid.