Slutlöpt

Joy har slutat löpa. Det blev ett långt och kraftigt löp och nu återstår att se om hon kommer i löp snart igen eller om det blir långa mellanrum mellan. Det värsta som kan hända är att hon löper en gång om året och att hon inte löper förrän vid jul... Jag hoppas att kunna para henne i maj.

Enligt Evitas fodervärd Tilly har Evita blivit något rundare sedan jag såg henne sist, i onsdags. Blir spännande att se vad hon väger i slutet av veckan. Funderar lite på att göra ultraljud på henne, efter det som hände Joy (skendräktigheten). Vi får se hur vi gör. Vill ju inte stressa Evita för mycket heller.

Jag släpper snart pillren på Lucia och Demjan ska göra alla sina tester den 14 mars. Sedan hoppas vi på parning mellan dem.

Vaccination

Jag har helt glömt bort att vi har en veterinär alldeles i närheten. Av gammal vana har jag alltid åkt in till Västerås för vaccination av katterna. Tilly, min fodervärd, påminde mig om den här veterinären som har sin mottagning i hemmet och bor fem minuters bilväg bort. Där var jag nu på morgonen och vaccinerade Lucia och Tasha. Lugnt och skönt var det, snabbt gick det och jag fick till och med uppfödarrabatt. Så klart att jag kommer att göra katternas fortsatta vaccineringar där.

Evita

Har besökt Evita hemma hos Tilly och här kommer bilder:

Inte mycket till mage men vi får se om hon blir tjockare framöver.
Annars kanske även hon är skendräkig...?

Smulan vill smaka av Evitas BabyCat

Smulan (i höglöp)

Evita och Smulans hundkompis Ludde

Löp

Joy löper så kraftigt som hon aldrig tidigare har gjort och jag lider så med henne när jag ser hur dåligt hon mår. Den här gången syns det tydligt hur hårt ett kraftigt löp tar på en katthona; Joy har redan minskat i vikt och detta bara på två dagar. Hoppas att det är över snart.

Idag ska jag förhoppningsvis hälsa på hos Evita och tar i så fall med kameran. Har alltid glömt den vid tidigare besök. Om det blir ett besök av, kommer det bilder senare under dagen/kvällen.

Bo-Nita

STORT GRATTIS till Bo-Nita, Marie och Diddi för att Bo-Nita blivit årets BIV grupp 8 bland sibbar!

S*Spinnsibbs Bo-Nita

Bo-Nita som liten

Erfarenheter

Inget ont som inte har något gott med sig... Har fått ytterligare en lärdom och förstår att man inte alltid kan gå efter vad som står i böckerna. Som jag skrev i en kommentar här nedanför så ringde jag även till Strömsholm eftersom de har stor erfarenhet av allt möjligt "konstigt". Sköterskan som jag pratade med var inte speciellt förvånad eller överraskad över Joys långa skendräktighet. Katter och hundar kan vara skendräktiga hela tiden ut och till och med försöka krysta fram sina bebisar, som ju inte finns. Enligt böckerna har en skendräktig hona varken röda eller svullna juver och skendräktigheten varar i 6-8 veckor. Nu vet jag annat. Och Joy löper kraftigare än hon någonsin har gjort just nu, så inte hoppas jag på några bebbar imorgon. Men - jag tänker att jag har fått en del erfarenheter av de ovanligare slaget på lite mer än ett år tillbaks. Bozzas kull med nio kattungar som hon klarade galant på egen hand eftersom hon hade nio spenar. Sedan lille Fenix, som föddes ensam trots att jag hade trott på minst tre i den kullen. Och nu Joys extremt långa skendräktighet.

Jag har fått lite erfarenheter från dessa, i mitt tycke, "extremfall" och jag har lärt mig att det man känner i honans mage inte alls behöver vara det man känner. Det finns mycket annat där inne. :)  Jag kände rörelser på tre ställen i Bozzas mage när det bara var en liten Fenix där inne. Jag kände, helt klart, rörelser från Joys mage från en bebis... och den gången Bozza hade nio stycken i magen hade jag gissat på 6 stycken.

Tack, nu har jag fått extrema erfarenheter så att det räcker. Kan vi få det lite normalt här framöver nu. :)

Vi får se vad som händer...

Har pratat med Djurkliniken som tyckte som jag; att Joys skendräktighet varit väldigt lång. Det slog mig att hon kanske förväxlar förvärkar med löp och även sköterskan på Djurkliniken trodde att det kan vara så.

Nu väntar vi och ser vad som händer imorgon, på dag 65.

Vet inte om jag ska skratta eller gråta...

Jag har ju hela tiden varit lite förvånad över att Joys dräktighet varit så olik mina andra katters. Mest för att hon burit sina ungar på ett helt annorlunda sätt och att hon sett kroppsligt annorlunda ut.

Från att ha haft hudfärgade små osyliga knappar till spenar, blev spenarna större och hon fick även de svarta "hormonprickarna" runt dem. Hon gick upp 1 kg, betedde sig väldigt dräktigt och för första gången kräktes hon också vid ett tillfälle. Hon sov, vaggade fram när hon gick men var mer tjock framtill än sibbarna, som breddade på sig bakifrån.

Jag var säker på att jag kände en bebis i magen häromdagen men jag kände fel. Det måste jag ha gjort eftersom Joy nu LÖPER!

Hon har alltså varit skendräktig ända till dag 64...

Dag 63...

... och i morse hade Joy ett beteende som jag aldrig har upplevt tidigare. Hon rullade intensivt, nästan kastade sig från sida till sida, sprang iväg upp och ner för trapporna, rullade igen. Så höll hon på ett tag men eftermiddagen har varit lugn förutom att hon är väldigt brydd och tvättar sig intensivt.

Hon är inte alls tjock och att jag inte känner några som helst rörelser i hennes mage gör mig förstås lite orolig. Det är bara att försöka ta det lugnt och hoppas att allt slutar bra... Just nu sover hon i alla fall.

Bråk

Lucia älskar bolådor. Hon älskar också att stöka till i dem så mycket som möjligt. I sina egna bolådor, då hon haft kullar, har det varit en enda röra efter att hon bäddat och likadant gör hon i den bolåda som jag har gjort i ordning för Joy nu. Hon gräver ihop allt som jag har bäddat med i en stor hög i ena hörnet och lägger sig sedan själv på själva botten. Jag får köra bort henne, bädda i ordning, men snart är hon där igen. Ibland ligger hon där tillsammans med Joy också.

Jag visste att om jag gjorde i ordning ytterligare en bolåda, skulle Lucia vara först där, så jag tog upp en kartong från källaren, la i ett gammalt överkast och ett gammalt lakan och visst var Lucia först på plats. Bökade, bäddade och la sig till rätta. Joy tyckte väl att alla bolådor i huset just nu tillhör henne, så hon var snabb att hoppa i, hon också.

Lucia uppskattade inte att Joy la sig tillrätta. Det blev lite boxande tills Lucia la sig med ryggen mot Joy, lite nonchalant så där...

Joy försökte sparka bort Lucia.



Till slut gav hon upp och båda låg där och trängdes - men ingen av dem såg direkt överlycklig ut.

Full fart igen

Igår låg Joy mest i bolådan. Idag far hon runt som den värsta tok; springer i full fart genom huset, ner för trapporna, upp igen, genom huset igen, upp i klösmöbeln, ner igen, jagar Lucia som också far runt som en tok, båda katterna hoppar jämfota en meter upp i luften, galopperar på sidan mot varandra och sedan samma race genom huset igen.

När det här händer blir jag så osäker att jag måste känna på Joys mage så fort hon blir stilla. Jodå, det är en liten putmage och spenarna är fortfarande röda och stora. Det är bara tre dagar till förväntad förlossning.

Vad är det egentligen som händer? Har aldrig sett en högdräktig katt bete sig på det här sättet...

Det kör ihop sig

Vår hund Lillebror har problem med tandsten - och har haft det hela sitt liv. Likaså har han problem med analsäckarna, som en gång var så fyllda att de sprack. Just det senare börjar han få problem med igen och jag törs inte vänta allt för länge med tömning av dem, för att de inte ska spricka igen. Nästa fredag har han nu fått tid för att sövas ner och ta både tandsten och tömning av analsäckar. Jag hoppas verkligen att Joy har fått sin/a unge/ungar tills dess men det borde hon. Tasha och Lucia måste vaccineras och jag har fått tid för det nästa lördag. Alltså ser kommande vecka ut som följande: Måndag/tisdag: förhoppningsvis födsel. Fredag: Sövning av Lillebror. Lördag: Vaccination. Skönt att ha onsdag och torsdag fria - OM Joys förlossning skulle dröja.

Dessutom är en tvåbent ny familjemedlem på gång och träffar angående det blir veckan därpå. Ibland kommer allt på en gång. :)

Skillnad på beteende

Joys beteende under dräktigheten är helt olik mina andra katters. Nu är det bara några dagar kvar till beräknad födsel och sedan igår har hon inte använt bolådan något. Hon har istället busat runt, gjort värsta racer runt i huset och för ett tag tänkte jag att allt är ett stort misstag; hon är inte dräktig. Men... för första gången kände jag igår kväll en kraftig rörelse från en bebis i hennes mage och visst har hon en liten kula på magen (inte alls stor) och visst är spenarna röda och... ja, hon är dräktig i allra högsta grad. Inte kan det vara många bebisar i hennes mage i alla fall. Men, som jag skrev förut, jag önskar och hoppas att det inte bara är en. Minst två, så att de har varandra att busa med.

Om några dagar vet vi.

På tisdag

Om exakt en vecka, på tisdag, är Joy beräknad att föda. Hon har installerat sig fullständigt i bolådan, tillbringar mycket av sin tid där och när hon inte ligger där är hon väldigt omhuldande gentemot de andra katterna. Hon tvättar deras huvuden och jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det eftersom det också kan vara ett dominansbeteende. Att Joy har fått hög rang, är det ingen tvekan om. För ett halvår sedan skulle ingen av katterna låta sig tvättas av henne. Det är väl det som är så fascinerande med en kattflock; att rang och beteenden kan ändras så från den ena dagen till den andra. Det kan också vara negativt och det är orsaken till att jag inte vill ha två kullar samtidigt. I och för sig har katterna 165 kvm att röra sig på men det kan ändå vara för trångt om två honor har var sin kull och börjar flytta på varandras ungar. Har hört om fall där ingen av honorna gett sig och ungen har förstås inte klarat sig. En annan risk är att en, för oss, liten obetydlig händelse som vi inte reflekterar över, kan sätta igång ett storbråk mellan två honor som har kull, som gör att de aldrig mer kan samsas. Den risken tar inte jag.

En kull i taget är alldeles lagom, både för katterna och oss.

Vår "gammelkatt" Mimmi

I sommar är det 15 år sedan vi hittade vår katt Mimmi på en rastplats utanför Trollhättan. Hon var utmärglad, skadad, full av fästingar och fruktansvärt mager och vi lämnade in henne hos polisen i Trollhättan där de inte hade fått in någon efterlysning på henne. Hon skulle vidare till ett kattpensionat och sedan skulle det bli avlivning om ingen hörde av sig om henne. Så klart kunde vi inte låta henne avlivas och vi sa att hon gärna fick komma och bo hos oss i så fall.

Så blev det. Vi löste ut Mimmi från kattpensionatet och hon fick följa oss hem. Väl hemma tog vi henne till veterinär och hon fick antibiotika för den skada hon hade på nosen. Själva noslädret saknades och var endast ett köttigt sår. Veterinären trodde att hon var någonstans mellan 1-3 år och jag tror på det senare eftersom hon var så utmaskad. Jag hade tidigare haft en colourpointperser som vid ett års ålder inte hade den fulla maskning som Mimmi hade när vi hittade henne.

Matilda skulle fylla tre år när vi hittade Mimmi och de har växt upp tillsammans. Mycket kärlek och gos har det blivit under åren.

Mimmi verkar väldigt gammal den ena dagen för att nästa dag bete sig som en liten kattunge. De dagar hon är gammal och trött kommer alltid tankarna att hon snart inte finns med oss längre; att det är oundvikligt. Jag kan inte föreställa mig hur hårt det kommer att kännas den dagen.

Här är färska bilder på Matilda och Mimmi.

Grattis Smulan!

Smulan (Klintgårdens Ljudmila) fyller 1 år idag. Hon har nyss skrivits över till Tilly, sin f d fodervärd från mig och det är också där hon har firat sin stora dag. Med räkor, förstås. :)

Stort grattis, Smulan!

Länk till hennes hem

Bara 8 dagar kvar

Joy har bara åtta dagar kvar av sin dräktighet och spänningen stiger. Just de här sista dagarna går alltid så sakta. Väntan blir nästan olidlig.

Hon är otroligt gosig och nu får man också klappa henne på magen (vilket hon inte har gillat tidigare). Hon fullkomligt ber om det så fort hon är i närheten. Därför kan jag också känna lite bättre och vi får se om jag har rätt men jag tror inte att det blir fler än en-två kattungar. Jag hoppas innerligt på minst två i alla fall.

Tänka sig... Små raggisar. Bara allt går bra med födseln så kommer det att bli hur kul som helst!

Ellen

Ellen (Chaila) som bor hos Marinette´s har varit på dejt och kanske, förhoppningsvis (å, vad jag hoppas) är hon dräktig. I så fall får halvsystrarna Evita och Ellen bebisar ungefär samtidigt.

Darwin ska bli pappa till hela sex bebisar (ultraljud har tagits), kanske ska även Demiro bli pappa, Evita är dräktig och alltså kanske Ellen också.

Vad kul med så många bebisar efter Spinnsibbs katter, tycker jag och jag följer ovanståendes bebisar med största intresse. :)

Evita

Har varit och hälsat på Evita (och Smulan) hos Tilly. Evita är helt klart dräktig och har till och med redan fått lite mage. Hon är alltid gosig men nu är hon extra gosig och plötslig så mogen och "vuxen" till sättet. Spenarna längst bak är också större och lite rosa.

Smulan ägs nu av Tilly. Vet inte hur jag ska göra på hemsidan för att Smulan inte ska försvinna därifrån helt. Det är ju lite konstigt med katter som plötsligt försvinner från hemsidor, som om de aldrig betytt något. Om Smulan ska ha en egen länk, får jag lägga in den länken på 65 undersidor... Just nu ligger hon i alla fall under "Länkar" och vid länken till Tilly. Sedan ska jag klura ut något bra sätt att ha f d foderkatter samlade. Känner att jag skulle behöva en hemsida som det är lättare att göra ändringar på.

Hälsning från Fenix

Det kom bilder på Fenix på mailen och jag blir så glad! Det börjar lossna lite med hans kattkompis Sussie nu och allt fungerar bara bra. Fenix sover med sin matte om nätterna och busar om dagarna. Så klart. :)

Vem är egentligen dräktig...?

Joy i sjunde veckan:

... och Bozza vid matbordet:

Faktum är att Bozza är mycket tjockare än Joy (det kanske inte syns på bilderna). Man skulle kunna tro att det fanns 12 bebisar i Bozzas mage och hon väger nu 7 kg. Det kommer helt klart att bli problem med hennes vikt efter kastreringen och det är svårt när Joy nu ska ha kraftigare mat och Bozza måste äta kastratmat. Det blir lätt att de byter matsort. På bilden äter Bozza i alla fall RC Indoor och det är skönt att hon låter bli Kitten för tillfället.

Joy

Joy har idag gått upp 1 kg. Jag pratade med hennes uppfödare som berättade att Joys mamma Pamela var likadan. Hon gick inte upp mycket, max 1,1 - 1,2 kg och man kunde inte se mycket av hennes mage att hon var dräktig - men hon fick 6-7 kattungar i varje kull.

Har fått mer klarhet i det här med färgutfallet också. Joy är high mitted bicolour och det kan endast bli mitted-ungar i kullen. Blå och bruna mitted och jag har ändrat färgutfallet på hemsidan. Mycket att sätta sig in i med ny ras och kul är det!

På besök hos Demjan

Idag har vi besökt Demjan, Matilda och jag. Även Anyankas matte (Anyanka ska också paras med Demjan om löpet stämmer in) Maggan var med.

Demjan har blivit stor och kraftig trots att han bara är 8 månader. Vet inte hans vikt men otroligt fin är han. Här kommer bilder:

Joy

Joy är inte alls speciellt tjock trots att det bara är några veckor kvar av hennes dräktighet. I och för sig är hon så stor till växten att det kanske inte märks på samma sätt men jag tror ändå inte att det finns många bebisar i hennes mage. Hon har gått upp 900 g men hon är ju också väldigt matglad just nu. Om jag får önska, så önskar jag i alla fall två bebisar. Jag tyckte så synd om Fenix som var ensam och inte hade syskon att busa med.

Så... Minst två bebisar vill vi ha, Joy. Kan du fixa det, tror du?