Slutlöpt

Joy har slutat löpa. Det blev ett långt och kraftigt löp och nu återstår att se om hon kommer i löp snart igen eller om det blir långa mellanrum mellan. Det värsta som kan hända är att hon löper en gång om året och att hon inte löper förrän vid jul... Jag hoppas att kunna para henne i maj.

Enligt Evitas fodervärd Tilly har Evita blivit något rundare sedan jag såg henne sist, i onsdags. Blir spännande att se vad hon väger i slutet av veckan. Funderar lite på att göra ultraljud på henne, efter det som hände Joy (skendräktigheten). Vi får se hur vi gör. Vill ju inte stressa Evita för mycket heller.

Jag släpper snart pillren på Lucia och Demjan ska göra alla sina tester den 14 mars. Sedan hoppas vi på parning mellan dem.

Vaccination

Jag har helt glömt bort att vi har en veterinär alldeles i närheten. Av gammal vana har jag alltid åkt in till Västerås för vaccination av katterna. Tilly, min fodervärd, påminde mig om den här veterinären som har sin mottagning i hemmet och bor fem minuters bilväg bort. Där var jag nu på morgonen och vaccinerade Lucia och Tasha. Lugnt och skönt var det, snabbt gick det och jag fick till och med uppfödarrabatt. Så klart att jag kommer att göra katternas fortsatta vaccineringar där.

Evita

Har besökt Evita hemma hos Tilly och här kommer bilder:

Inte mycket till mage men vi får se om hon blir tjockare framöver.
Annars kanske även hon är skendräkig...?

Smulan vill smaka av Evitas BabyCat

Smulan (i höglöp)

Evita och Smulans hundkompis Ludde

Löp

Joy löper så kraftigt som hon aldrig tidigare har gjort och jag lider så med henne när jag ser hur dåligt hon mår. Den här gången syns det tydligt hur hårt ett kraftigt löp tar på en katthona; Joy har redan minskat i vikt och detta bara på två dagar. Hoppas att det är över snart.

Idag ska jag förhoppningsvis hälsa på hos Evita och tar i så fall med kameran. Har alltid glömt den vid tidigare besök. Om det blir ett besök av, kommer det bilder senare under dagen/kvällen.

Bo-Nita

STORT GRATTIS till Bo-Nita, Marie och Diddi för att Bo-Nita blivit årets BIV grupp 8 bland sibbar!

S*Spinnsibbs Bo-Nita

Bo-Nita som liten

Erfarenheter

Inget ont som inte har något gott med sig... Har fått ytterligare en lärdom och förstår att man inte alltid kan gå efter vad som står i böckerna. Som jag skrev i en kommentar här nedanför så ringde jag även till Strömsholm eftersom de har stor erfarenhet av allt möjligt "konstigt". Sköterskan som jag pratade med var inte speciellt förvånad eller överraskad över Joys långa skendräktighet. Katter och hundar kan vara skendräktiga hela tiden ut och till och med försöka krysta fram sina bebisar, som ju inte finns. Enligt böckerna har en skendräktig hona varken röda eller svullna juver och skendräktigheten varar i 6-8 veckor. Nu vet jag annat. Och Joy löper kraftigare än hon någonsin har gjort just nu, så inte hoppas jag på några bebbar imorgon. Men - jag tänker att jag har fått en del erfarenheter av de ovanligare slaget på lite mer än ett år tillbaks. Bozzas kull med nio kattungar som hon klarade galant på egen hand eftersom hon hade nio spenar. Sedan lille Fenix, som föddes ensam trots att jag hade trott på minst tre i den kullen. Och nu Joys extremt långa skendräktighet.

Jag har fått lite erfarenheter från dessa, i mitt tycke, "extremfall" och jag har lärt mig att det man känner i honans mage inte alls behöver vara det man känner. Det finns mycket annat där inne. :)  Jag kände rörelser på tre ställen i Bozzas mage när det bara var en liten Fenix där inne. Jag kände, helt klart, rörelser från Joys mage från en bebis... och den gången Bozza hade nio stycken i magen hade jag gissat på 6 stycken.

Tack, nu har jag fått extrema erfarenheter så att det räcker. Kan vi få det lite normalt här framöver nu. :)

Vi får se vad som händer...

Har pratat med Djurkliniken som tyckte som jag; att Joys skendräktighet varit väldigt lång. Det slog mig att hon kanske förväxlar förvärkar med löp och även sköterskan på Djurkliniken trodde att det kan vara så.

Nu väntar vi och ser vad som händer imorgon, på dag 65.